Lite annorlunda

Nu tänkte jag faktiskt efterlämna mej en liten utmaning att läsa en bok och kanske av en författare som inte är allmänmat för de flesta, Stanislaw Lem.

Jag har läst allt jag kommit över från denna författare och den utmaning jag nu lämnar är att läsa: Den stora framtidskongressen. :o) Något att hålla höstmörkret i styr med, gå med i kakans bokklubb ;O)

Andra böcker han skrivt som man verkligen bör läsa är:

Solaris (har ni sett filemn, glöm den, läs boken!)

Stjärndagböckerna (otroligt rolig om man har ett sinne som lämpar sej för att tänka i futuroligiska banor) Vad händer om ditt rymdskepp går sönder och du behöver vara två personer för att laga det men du är bara en? Du löser det genom att göra en tidsresa så du kan träffa på dej själv och så kan ni gemensamt lösa problemet. Problematik, när du reser tillbaka i tiden så vet inte DU som du möter vad du är för en konstig kopia och vad du gör där och ger sej på dej :) Bara för att ta ett exempel…

Tomrum En annan höjdare. Vad sägs om en bok full med bokrecensioner som är så lockande att du efter varje avslutad recension vill ha boken som inte finns? En samling humoristiska och ironiska recensioner av böcker som aldrig funnits helt enkelt. När du läst klart har boken fyllt ett tomrum eller så har den skapat ett :)

Den stora framtidskongressen (ej egen text nedan utan den har jag fått)

Det börjar lite försiktigt med att berättaren (Ijon Tichy) bevistar den stora framtidskongressen som har befolkningsexplosionen som tema. Första halvan av boken består av en flödande berättelse där Tichy beskriver vad som händer runt omkring honom. Och det är en hel del som händer. I landet Costricana där kongressen hålls förekommer det oroligheter som ganska snart även drabbar hotellet och kongressdeltagarna. Detta leder till att staden bembas det vill säga bombarderas av droger som får människorna att drabbas av känslor av vänlighet och kärlek till nästan. Naturligtvis går allt åt helsike. Tichy flyr tillsammans med ett antal professorer och hotellpersonal ner i kloakerna.

Bokens andra halva består av Tichys dagboksanteckningar sedan han vaknat upp i en framtid efter att ha varit nedfryst. Den är lite mer samlad i sin berättarstil.

Det är en berättelse med många lager. Dels har vi framtidskongressen dels ett antal hallucinationer som framkallats av bembningen, till slut är det svårt att hålla reda på var man befinner sig. Vilket väl speglar Tichys tillstånd när lager efter lager av ”verklighet” skalas bort.