Krav på delad föräldraledighet

Socialdemokraterna vill utöka kvoteringen av föräldraledigheten. På sikt vill partiet att ledigheten delas lika mellan mamman och pappan.   // Slut citat från Expressen

Är det rätt? Vilka faktorer blundar man för och är det rätt att tvinga på föräldrar hur de ska ta hand om sina barn och tvinga på en könsfördelning?

Oavsett kön så finns det personer som faktiskt själv inte vill ha sina barn på heltid dvs. vara helt lediga med dom och det måste man respektera och då faktiskt för barnets bästa. Att tvinga på en förälder att vara med sitt barn, ensam, när han hon inte vill eller känner att han/hon har den kapaciten är fel.

Det finns tex. personer som, när han/hon hamnar/tvingas in i en situation att vara ensam med sina barn inte klarar av situationen och den stress som då byggs upp gör att han/hon blir mycket otrevlig mot/med sina barn. Kortare stunder eller tillsammans med andra kan det däremot fungera bra. Om då den personer erkänner sin brist och beslutet tas mellan föräldrarna att han/hon inte är hemma ensam med barnen, ska de förvägras detta bara för nu jävlars ska alla klara av att vara ensamna med sina barn via föräldraledigheten?

Alla människor besitter olika kapaciteter och alla kan inte hanter barn och den stress som kan uppstå och besitter det tålamod och förståelse som krävs. Det handlar inte om elaka och olämpliga personer utan en del har bara inte god hand med barn och om en person då är uppriktig nog att erkänna det och familjen hittar en lösning som de tycker fungerar, ska då samhället diktera att de inte själva får lösa sina familjeangelägenheter så som de finner bäst? Allt i jämställdhetens namn?

Jag tror inte på påtvingade lösingar då dessa oftast är mycket kortsiktiga, man vill uppnå ett mål till varje pris och blundar då för vilka konsekvenser som kan uppstå.

Jag är emot alla former av könskvoteringar då det är helt fel. Man ska aldrig bedömma någon efter kön och då könskvotering är att utgå efter kön så går man direkt mot sina egna principer.

Socialdemokratin är ett finare ord för kommunistiskt dikatur, vi bestämmer hur du ska leva och vilka åsikter du ska ha. Så är det inte alls säger någon men det är så, följande nedan är enbart några samhällsbestämda åsikter som det krävs att du ska ha. Listan kan göras mycket längre och var går gränsen till att ha en munkavlad befolkning?

1. Pappa/mamma ska vara hemma lika mycket och båda parter ska gilla och vara lika lämpade för det. Att en, ovasett kön, inte vill detta eller känner sej lämpad för det får inte förekomma.

2. Hemmafru/hemmaman får inte förekomma, det är fult att vilja vara den som inte arbetar och i stället väljer att ta hand om sina barn och sin familj.

3. Homoadoption, alla ska vara positiva.

4. Invandrig är enbart positiv

5. Vi ska respektera allt inom Islam, även att män vägrar ta kvinnor i hand och omvänt ska vi inte respektera de kristna traditonerna och religion så homosexuella ska få gifta sej i kyrkan och omvänt skulle ingen ens resa frågan att samma sak ska förekomma inom Islam i Sverige.

6. Du ska tycka om att betala skatt för annars vill du att våra gamla ska få indragen mat och våra barn får en dålig skola (som om något av de två är bra trots skatter som tvingar ner folk på knä likt Prins Johns utsugning av folket i Robin Hood)

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1282844/s-krav-pa-delad-foraldraledighet

Ett svar to this post.

  1. Posted by dysnomias on 30/08/2008 at 4:29 e m

    Och förutom allt det du skrivit (som jag nickandes håller med om) så är jag emot storebrorsfasoner. När “de” ska sitta och bestämma över hur vi små, små människor ska leva vårt liv. Som om vi vore okapabla att ta sådana beslut själv. Klapp, klapp på huvudet..

    Usch, jag blir bara arg och upprörd över det där!

    Svara

Svara på det här inlägget